Katt. Föreställ er en katt i huvudet en kort stund. Ser du den där lilla lurvbollen som precis har öppnat de små blåa porslinsögonen för första gången och försöker jaga sin korta, yviga svans med de små tassarna? Knappast. Man ser en mindre version av en jaguar. Slank med överdimensionerade tassar och en muskelös kropp som ligger i anfallsposition och stirrar på dig med sina gula ögon.
Katt. Inbilla dig att du klappar en katt. Du tittar på katten och kommer på något oförklarligt sätt fram till att den behöver uppmuntran och bestämmer dig för att klappa den. Det katten gör då är att den liksom vrider sin falska lilla kropp för att styra var dina händer ska göra mest nytta. Tror du ja! I själva verket så leker den en slug lek med dig där den får dig att placera handen exakt där katten vill för att sedan gå till attack och göra så mycket skada som möjligt innan du drar bort handen som aldrig borde ha varit där till att börja med.
Katter hårar, de luktar, de sprätter kattsand, de tuggar sönder snören, de välter krukor, de klöser soffor, de tigger när du äter, de stirrar maniskt, de går i vägen för tvn, de jamar mitt i natten, de krafsar på dörrar, de lägger sig bredvid huvudet när man sover så att man vaknar av att ha hela munnen full i hår då man har vänt på kroppen och doppat sitt ansikte i detta oerhört otacksamma djurs, egenslickade päls.
Dessutom så tuggar de gladeligen i sig dina Grand Hotel tofflor...
1 kommentar:
Antar att du liksom jag inte är någon större katt människa. Fast jag måste medge att skulle jag få en liten birma kattunge skulle jag älska den tills mitt hjärta spricker. Hur som helst, fick ditt brev idag och du anar inte hur glad jag blev! Hade ärligt talat glömt bort det och den värmande överraskningen letade sig in i hjärtat för att stanna. Nu förgyller hennes ljuva röst mina dagar liksom tankarna på din omtänksamhet. Tack Calle! Verkligen. Du kan det där med att charmera.
Skicka en kommentar