...

Häromdagen satt jag och skrev en lång text om hur bra livet är för tillfället som jag skulle till att publicera här idag. Menade på att jag var inne i ett flyt och att det egentligen inte fanns några fläckar på min sol.
Då allt verkade vara lite för perfekt - och kanske just därför - så bestämmer sig livet för att dra i handbromsen och sedan lämna mig i den känslomässiga svacka jag är i nu.
Det är inte synd om mig, det är synd om min kära moster som behöver genomgå så mycket lidande och jag önskar bara att det fanns något man kunde göra.

Kan därför bli tyst här ett tag framöver