Julafton för en callgirl

På fikarasten häromdagen så diskuterades julen och allt som hör den till. Det var tomtar, pynt, julblommor, änglar, julmarknader för hela slanten och jag kan inte rå för att önska att julafton går snabbt och obemärkt förbi denna gång. Det var länge sen julen var något speciellt. Inte enbart därför att jag har växt ifrån förväntan på julklappar och glädjen av att pynta granen. Det är en fin högtid om man tittar på vad den egentligen handlar om men detta lyckas ju Människan Version 2.0.08 med framgång att ignorera och nästan helt borste från. Det finns tre stora skäl till att jag hellre skulle byta julen mot ytterligare en semlans dag.

För det första så är det inga barn i närheten av vare sig julen med Kumla-familjen eller med Degerfors-familjen. För att förtydliga det tragiska i det hela så är medelåldern under julfirandet i Kumla runt 40 år. I Degerfors så är siffran något bättre då den ligger på ca 25. Det är ju egentligen ganska oviktigt och irrelevant då mor-/farföräldrar bidrar till att putta statistiken åt fel riktning men en julafton utan barn är för mig inte mycket till jul. Jag minns och saknar julen för några år sedan som jag firade med dåvarande flickvän då Elmer, Thea och Wilma sprang runt i tomteluvor och stora leenden hela dagen.

För det andra så är julafton hemma hos Höjer/Andersson i Kumla med mammas sida en ren pest och en orgie av pinsamma tystnader. Vi är sju personer: brorsan, syrran, mamma, morbror, morfar, mammas morbror och jag. Jag överdriver inte när jag säger att det är den tristaste skara människor man kan samla i ett och samma rum. Förra julen så var en av höjdpunkterna då morfar bröt tystnaden då har fick syn på att takplattorna på huset mitt emot var sneda. Detta satte igång en glad reaktion hos alla då det äntligen fanns något att prata om och det diskuterades ivrigt olika anledningar till att de var sneda och varför ingen har gjort någonting åt det. Tystnaden infann sig däremot snart igen då det inte finns så mycket att tillägga detta skrubbsår till samtalsämne och så där håller vi på.

För det tredje - detta skäl har aldrig infunnit sig tidigare - så saknar vi denna jul en väldigt viktig person. Nämligen min moster som visserligen inte kunde bära bördan själv av att kunna hitta på saker att diskutera om men som ändå tog plats och som vi "barn" kunde prata med om vanliga saker. Hon som alltid kostade på sig julklappar med största omtanke och som alltid skämtade och stojade. När jag tänker på en julafton utan henne så ryser det lite i mig, för de säger ju att den svåra sorgen gärna vill göra sig påmind under högtider när dessa personer tidigare har varit givna. Jag led väldigt av att inte ha henne på besök i nya lägenheten under min födelsedag, något jag vet att hon hade uppskattat. Hon hade påpekat på olika praktiska saker och förmodligen irriterat mig väldigt genom hennes sätt att alltid veta bäst, för sån var hon men jag skulle byta vad som helst för att få höra henne kommentera mitt kylskåp eller bristen på växter igen.

Jag och syrran har tidigare diskuterat olika möjligheter för att liva upp julen hemma hos oss. Man kan till och med kalla det ganska långtgående planer då vi har tänkt bjuda in en granne som vi ofta ser sitta ensam, pratandes och skrattandes för sig själv på balkongen. Vi har också funderat på vad det skulle kosta att ringa in callgirls som bara skulle kunna sitta och hålla lite samtal igång. Inget snusk alltså utan bara för att röra om lite i tystnaden. Kort sagt så är alla som går på två ben ytterst välkomna. Det finns inga krav på intressen, ålder, yrke och vi kan till och med sträcka oss så långt som att erbjuda en liten ersättning, utöver gratismaten förstås.

Annars är det bara att du hör av dig så går vi och tar en semla istället.